|
|
Paris
Paris
Ladda ner våran Paris broschyr.
Rue Mouffetard
Det är fullt möjligt att du upptäcker den här gatan under din första visit i Paris - å andra sidan skulle det kunna ta flera år, som det gjorde för mig. Jag promenerade med två vänner varav den ene visade oss några av sina tillhåll som student. Vi svängde runt hörnet från R.E. Quénu, passerade S:t Médard-kyrkan och kom till en trång gata – La Mouffe! Efter bara några steg visste jag att den här gatan var speciell och med tiden har jag upptäckt hur mycket det stämmer.
Nummer 122 – La Bonne Source, en butiksskylt från 1592.
Rue Moufftard är en av stadens äldsta gator och minner om den romerska väg som förband Paris med Rom och gick via Lyon. Den nuvarande gatan är 605 meter lång, 6 meter bred och enligt Jacques Hillairet i hans Dictionnaire Historique des Rues de Paris fick den sitt namn på 1700-talet men först efter att ha ändrat skepnad vid flera tillfällen. Dess exakta ursprung är okänt men på den tiden rann floden Bievre i närheten och var hemvist för garverier, trämassefabriker och liknande vilket antagligen inte bidrog till ett särskilt väldoftande grannskap. Så uppenbarligen kom området att förknippas med mofette – vilket betyder utsläpp av kolgas, oftast i samband med vulkanisk aktivitet eller gruvarbete. Jag gissar att ordet har använts som ett slanguttryck för de biologiska gaser och odörer som bör ha förekommit och har över åren förvrängts via Montfétard, Mauffetard, Mofetard, Mouffard, Moftard och Mostard till slutligen Mouffetard.
La Chope Café på Place de la Contrescarpe.
I gatans norra ände ligger torget Place de la Contrescarpe där Ernest Hemingway bodde runt hörnet på rue du Cardinal-Lemoine nummer 74, tredje våningen, och skrev om platsen i The Snows of Killimanjaro vilket Balzac också gjorde i Père Goriot. Fontänen anlades först 1990 medan ordet Contrescarpe härrör från 1852 då ett militärt ämbete lades hit. Innan dess låg platsen just innanför stadsmuren – Enceinte de Philippe Auguste – av vilken man kan se ruiner av runt hörnet på rue Clovis nummer 3. Torget domineras idag av ett par kaféer, La Chope och La Contrescarpe vars klientel varierar med årstiderna. La Chope, i söderläge, får sol under i stort sett hela året vilket på sommaren vanligen gör det outhärdligt varmt där och då flockas gästerna i skuggan på La Contrescarpe.
Hörnet av rue Mouffetard och rue Arbalète.
När du går nerför rue Mouffetard tänk på att det finns en historia om nästan varje portuppgång. Nummer 6 har ett litet slaktarsigill från 1700-talet; nummer 9 har en svårläst inskription som rör förstörelsen av Porte Saint-Marcel 1685. Vissa berättelser är mer storslagna. 24 Maj 1938, när man huset på nummer 53 revs, fann man en gömd skatt efter kunglige rådgivaren Louis Nivelle. Den bestod av 3,351 guldstycken, varav de flesta som avbildade kung Louis XV tilldelades hans då 84 levande ättlingar men först efter att genforskarna, bygglaget och statsförvaltningen hade avlönats. Vid nummer 60 ligger Fountaine du Pot-de-Fer, en liten fontän som stammar från romartiden och senare anslöts till en akvedukt som användes av Marie de Médicis för att leda vatten till det närbelägna Palais du Luxembourg och trädgårdar. Nummer 134 har en målad fasad av okänt ursprung, men det är sedan lång tid...
S:t Médard vid södra änden av La Mouffe.
Kyrkan S:t Médard har också funnits länge, den omnämns av Påven Alexandre III i ett dokument från tiden då han kom till Paris för att lägga första stenen vid byggandet av Notre Dame 1163. Över århundraden har olika arbeten gjorts; delar av koret och kapellen lades till mellan 1560-1586 vilket inte helt avslutades förrän 1632. Sakristian byggdes 1718 och så sent som 1901 lades chapelle des catéchismes till. S:t Médard utgjorde också scen för bisarra företeelser under det tidiga 1700-talet då vissa personer blev kända som Covulsionnaires de Saint Médard under en kollektiv hysteri som varade i fem år och resulterade i att kyrkan stod i centrum för en religiös-politisk konflikt. Allt började med biskopen av Ypres, Jansénius, läror och den teologiska tegelsten till bok han hade gett ut 1640 och som rörde S:t Augustins doktriner om själens hälsa. Interna konflikter med kyrkan vidtog innan påven satte ner foten men S:t Médard blev en vallfärdsort för Jansénius lärjungar då François de Pâris begravdes där 1727. Påståenden om mirakel och uppenbarelser ledde till att allt större skaror av hans pilgrimer besökte hans grav och kyrkan. Många kom i trans, somliga rullade runt på marken, vissa åt jord från marken runt graven medan andra lät sig själva korsfästas eller stack hål i sina tungor. Slutligen lät en lokal polislöjtnant, Hérault, på order av kung Louis XV stänga kyrkogården 1732 och tillsatte ett vaktmanskap för att hålla ordning. Det finns mer att berätta men detta kan räcka. Nu för tiden är kyrkan en lugn, oansenlig plats omgiven av träd och med en intilliggande liten park.
Den dagliga gatumarknaden med S:t Médard i bakgrunden. Under morgontimmarna är den nedre halvan av Mouffe en livlig marknadsplats där folk från grannskapet handlar sina färska matvaror för dagens lunch och middag. Utan alltför mycket fantasi är det lätt att föreställa sig att det är ungefär så här det gått till sedan medeltiden. Försäljare som ropar ut sina priser, grishuvuden som ler från sina köttkrokar, grönsakskärrorna, tiggarna, grannarna som träffas över en kaffe. Det är Mouffe om morgonen. På kvällen är marknaden borta och en mängd små tavernor öppnar; grekiska, argentinska, ja, av alla nationaliteter utom franska förefaller det eftersom det här rör sig om turistfällor. Få Parisbor dinerar här men trots detta är det en fröjd att flanera nerför gatan om kvällen, stanna till vid ett kafé, köpa en glass på en italiensk gelatteria eller en crêpe eller en grekisk giro. Rue Mouffetard ligger i femte arrondissementet, inte långt från Panthéon. Närmaste Métro-stationer är Place Monge och Censier-Daubenton.
Hotell i Paris, kolla här. >>
|
|
|
|
|
|